Ett barn på Stora Kristallen berättade i samlingen att de skulle gå på begravning en dag och kunde därför inte komma till fritids. Vi frågade om barnet hade varit på begravning förrut, barnet sa nej.
Vi frågade om det kanske fanns något annat barn som hade varit på begravning och kunde berätta hur det är att vara på en sådan.
Så här sa barnen:
- Man brukar åka på ett långt led efter bilen med kistan i när man ska till kyrkogården.
- Man kan kolla när man lägger ner kistan i jorden.
- Att man tyckt om dom mycket och sånt.
- När begravningen är slut brukar man få gå fram och titta på alla blomorna.
- Man blir lessen.
- Man blir lessen och så kan man tänka på det hela dagen.
- Man brukar gråta.
- Man släpper ner blommor i graven.
- När man går på begravning brukar man ha blommor och va klädd i svart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar